måndag 28 mars 2011

Fyrtal i öring

Man börjar bli lite ambivalent, är våren på väg eller inte? Vackert väder blandas med kyliga vindar och kallt hav. Men tiden går och solen strålar värmer allt mer. När jag på söndagen nådde kustens strandremsa hade klockan slagit tre. Jag förvånades över friska vindar, stora vågor och klart vatten. Men så länge det är rörelse brukar jag ha goda förhoppningar. Då jag på förhand bestämt mig för att det skulle bli en lång fisketur valde jag ett aktivt rörelsemönster. Både för mig och draget. Jag började i en vik men fick vandra vidare. Första kastet på en udde nöp det till i spöet. Jag välkomnade ivrigt sprattel, men insåg också att det var öring modell mindre. I dessa tider är jag tacksam för alla fiskar och synnerligen när de är blanka. Jag fortsätter att hoppa mellan stenarna men utan resultat. Det låga vattnet och den högt stående solen gjorde så att jag i detalj kunde spana in nya områden i mitt rev där man fantiserade om gynnsamma ståndplatser under bättre förutsättningar. 

Min bror kommer på besök! Alltid lika trevlig att få fiska med personen som introducera mig för kustens alla stenar. Det tar också fram det mer jordnära förhållningssättet man har till fiske, gemenskap, spänning och en god kopp kaffe. Ganska snart är fiskesuget allt för påträngande och vi tar sikte på varsin sten. Vinden har mojnat och solen har börjat sin bana ner. Det händer inte så mycket. Just när man funderar på att byta ståndplats blåser det upp med ljumma vindar. Som havsöringsfiskare vet man att detta är ett gott omen.

Det tar en stund, men sen infrias mina förhoppningar. Spöet står som en båge och jag hoppas på praktfisk. Efter en stunds kamp skymtar jag en kraftig rygg. Ganska snabbt ser jag också nyansen av oxiderat stål, en välgödd besa på ca 2.5 kg har fallit för mitt Spöke. Jag hinner precis sträcka mig efter håven när draget flyger iväg. Fisken är fri och jag tackar för god kamp! Trots ökad aktivitet ger min bror upp pga. köldstela fingrar. Samtidigt som jag ser hans bil försvinna längs vägen nyper det tag i spöet ännu en gång. Liten fisk, men nog är det sprattel. Ännu en blank fiske kring kilot som efter snabb avkrokning får återgå till sin normala aktivitet. Samtidigt ser jag ett par hundra meter bort hur en annan fiskare dansar runt på sin sten. Årets första kanske? Efter en långsam vandring med många misstänksamma stop in till stranden ser jag hur han har fisken i håven. En godkänd blänkare kanske?



Samtidigt får jag motstånd i spöet. Det krävs inte många sekunder innan jag känner att det är en stor fisk. Djupa knyckar och bångstyriga rusningar. Min puls går upp upp och jag blir så där ivrig man inte bör vara. Med en allt för stor vilja att få syn på fisken slaknar spöet plötsligt. Jag pressade den allt för hårt och den lyckades flexa sig fri. Något bitter avrundar jag kvällen. På väg till bilen smygfotar jag grannens fisk. En riktig besa visar det sig. Jag vill inte moralisera utan väljer istället att tro att draget satt för dåligt och fisken var tvungen att avlivas. Det förklarar också den något bekymrade vandringen från stenen, kanske han in i det sista hoppades att den skulle överleva. Oavsett fungerar bilden som ett mycket pedagogiskt exempel på hur en utlekt fiske ser ut. Kanske gott nock?



Väl i bilen på väg hem till Malmö möter jag en ko som vandrar på vägen. Den säkerligen rymt från någon mjölkbonde, men förstärker min känsla som uppkommit under kvällen. Nu har våren kommit, på riktigt!             

5 kommentarer:

  1. Grattis din gottegris! Jag hade planerat in en arbetsdag på huset och det finns inget säkrare knep för att få fisket att lossna... Så en del av äran måste vara min :-) Ska genast hem och försöka förhandla mig till en fisketur nästa helg. (Ska man gissa på temperaturfall, stiltje och spöregn?)

    /JohanB

    SvaraRadera
  2. Kul med positiva rapporter! Nu känns det nästan som att man vågar ge sig ut och försöka igen snart.

    SvaraRadera
  3. Johan jag bugar för din uppoffring. Det positiva är väl att det bara kommer bli bättre framöver. Det ska ju bli mulet och varm närmsta veckan vilket borde ge bra förutsättningar. Vi hörs!

    SvaraRadera
  4. Mina förhandlingar strandade direkt när jag kom på att det är bortamatch mot TFF på söndag. Men nu är det ju tillräckligt ljust på kvällarna för att man ska hinna en runda så något fiske ska det bli nästa vecka.

    SvaraRadera
  5. Jag vet, då ses vi där! Hör av dig om du är sugen på att sticka ut någon kväll. Jag lär väl sticka ut när det är fina förhållanden. /Linus

    SvaraRadera