onsdag 24 december 2014

En julklapp till alla havsöringar i Östersjön


Goda nyheter är ingen vardagsmat för oss som fiskar i Östersjön, men denna julen har vi fått en tidig julklapp. Det rådande vädret har orsakat ett kraftigt inflöde av saltvatten till Östersjön vilket är en väldigt positiv nyhet för alla oss som bryr sig om fisken och det marina livet längs Skånes kuster. Saltpulser som detta intrång kallas är det enda sättet genom vilka vattenmassorna på botten av Östersjön kan bytas ut. Det tyngre saltvattnet tränger undan det gamla vattnet.  Med detta kan vi fira en lugn jul vilket jag önskar alla mina läsare. Klicka på bilden nedan för att läsa mer.


Klicka på bilden för att läsa mer

tisdag 16 december 2014

Öring- och regnbågsfiske på Madeira del 2



Vi tar av med bilen på något som mer kan betecknas vid en stig än en väg. Vägen är insprängd mellan grönbeklädda klippor och lutningen är oroväckande kraftig. Omgivningen är fuktig tack vare alla de vattenfall som vräker sig fram ur klippväggarna. Vi kommer fram till en dalgång som ligger omringad av kantiga bergstoppar beklädda i en maffig grönska och när vi stänger av bilmotorn hör vi vattnet susa utan att vi ser det. Herminio pekar rakt in i skogen och vi beger oss i riktning mot ljudet.


Det som möter oss är kristallklart vatten som porlar mellan stora stenar. Herminio förklarar att mycket av vattnet rör sig under stenarna och likaså fisken, så även om de små poolerna inte ser mycket ut för världen kan där vara 50-60 regnbågar i varje. Påståendet för stöd direkt då jag knappt hinner placera min Streaking Caddis innan det nappar. Det är en liten och pigg regnbåge bjuder på en kortare kamp. De följande 10 kasten återupprepas samma förfarande även om jag tappar många av dem. Det är en utamning att placera den lilla flugan sittandes på huk mitt i skogen. Herminio påtalar vikten av att röra oss försiktigt då det är helt avgörande om vi ska lyckas fånga de ”stora”. Det ginklarar vattnet i poolerna bjuder på en fantastisk dramaturgi när man ser fiskstimmen vaka efter allt som kommer inom dess räckhåll.






De närmsta timmarna bjuds vi på ett fantastiskt fiske samtidigt som vi klättrar högre upp längs de branta stenarna. Men plötsligt tar Herminio tag i mig och pekar på klockan. Vi måste skynda oss högre upp längs berget för att hinna testa den stora poolen upp vid vattenfallet. Det är lätt att bli förtrollad i den mystiska miljön, men djupt inne i skogen nere i en ravin blir det svårt att ta sig tillbaka när solen gått ner.








Herminio håller ett högt tempo och ganska snart ser jag vattenfallet när det fångas upp av vattenspegeln nedanför. Gentleman som Herminio är, visar han med en gest att jag ska ta första kastet, men jag bara skakar på huvudet. Ett tillfälle som detta vill jag se en mästare på sin hemmaplan. Kanske lite oortodoxt att låta guiden ta första kastet, men jag är så förtrollad av miljön att jag vill uppleva den från sin bästa sida. Herminio bara rycker på axlarna och svarar ljudlöst med sitt stora leende. Han smyger ner mot vattnet och hans kropp rör sig akrobatiskt samtidigt som blicken aldrig släpper vattnet. Han börjar med korta och försikta kast på vakande småfisk. Det är ju allmänt känt att man ska fiska sig nerifrån och upp då de dominanta och stora fiskarna står i början av strömfåran då de genom det har möjlighet att selektera den mat som kommer förbi. Plötsligt låter Herminio stunden vila och jag ser hur han blixt stilla iakttar en begränsad del av poolen. Sekunderna blir till minuter, men plötsligt ser jag ett försiktigt svingande. Utrymmet är begränsat och det är inte vem som helst som hade lyckats placera flugen med en sådan precision, knappast jag själv. Mer hinner jag inte tänka förrän en stor skuggan lyfter från poolens botten och Herminios spö står i en båge. Kampen är intensiv och för att undvika att regnbågen trasslar in sig mellan alla stenar och fortsätter ner längs strömmen måste Herminio hoppa mellan olika vinklar för att sätta press på den. I detta läge hade det krävts ett par klasser kraftigare utrustning för att verkligen kunna bestämma utgången. Men Herminio kompenserar bristen på styrka med förnämlig känsla. Växelvis låter han fiske få utrymme och växelvis tar han in de få centermeter lina som han klarar av. Den intensiva kampen pågår i en kvart innan fisken är inom kontroll. På nära håll uppskattar jag fiskens vikt till knappa kilot, vilket på många andra platser ej är något imponerande. Men i denna avlägsna miljö och på lätt utrustning har den bjudit på en upplevelse större än de flesta jag varit med om. Den speciella miljön gör också fiskarna mycket starka och strömlevande regnbåge är verkligen ett vilddjur. När fisken återutsatts börjar det bli rejält mörkt och vi måste skynda oss tillbaka.





Herminio insisterar att på att denna fantastiska dag ska avslutas på en av de lokala pubarna med ett glas Poncha. Det är redan mycket folk på plats när vi kommer fram och stämningen är hög. Herminio skojar om att han haft ännu en fantastisk dag på kontoret och att han aldrig kommer tröttna på livet som fiskeguide. För mig har det både varit en underbar fiskeupplevelse, men också ett fantastiskt möte med en underbar ö och dess gästvänliga människor. Madiera och dess omgivningar bjuder på en unik upplevelse som påminner om när jag fiskade i Yosemite i Kalifornien. Men det fantastiska är att denna ö ligger bara 5 timmars flygresa bort och erbjuder samtidigt alla ingredienser för en fulländad semester. Vill man utveckla det ännu en dimension finns hela Atlanten med spännande fiskeupplevelser, men det är en annan historia. 

Mer info finns på www.madeiratroutfishing.com










Öring- och regnbågsfiske på Madeira del 1


När den skånska hösten är som gråast beger jag mig sydöst. På 10 000 m höjd passerar jag Frankrike och Spanien, snuddar vid Marockos kust för att fortsätta 60 mil rakt ut i Atlanten. Efter en oändlig sträcka djupblått havsvatten syns det plötsligt en kontur i flygplansfönstret. Det som visar sig påminner om en miljö hämtad från Jurassic Park. Frodig skog, höga toppar och klippiga stränder samsas på öns yta som endast uppmäter 794 kvm. Madeira är platsen och där finns färgkartans alla nyanser tack vare det subtropiska klimatet. Du kan sola vid stranden på förmiddagen för att efter lunch vandra fullt påklädd på nästan 2000 m höjd. Där emellan har du upplevt en rad olika miljöer med allt från ett föränderligt Atlanten till en grönskande urskog som har en blomsterfauna bestående av regnbågens alla färger.

Väl på hotellet får de snabbt nys om att jag är sportfiskare. Omgående pratas det historier som stora Marlins och Sailfish. Jag lyssnar intresserat, men påtalar ganska snabbt att det är ”trout” som jag ska fiska. Det tittar frågande på mig och skakar på huvudet. Jag insisterar och pekar upp mot de molntäckta bergen. Jag tror aldrig de köper mitt koncept, men trevliga som alla Madeirabor är låtsas de i alla fall som om det. Jag hinner bara ställa väskorna på rummet innan jag från ett sms från min guide Herminio om att han är på plats utanför och väntar och att han vill att jag skyndar mig då ett omslag i vädret talar för bra fiske.  



         


Mannen som möter mig är kort, men med ett leende större än de flesta. Ivrigt berättar han om gårdagens regn som får igång flödet i bäckarna vilket i sin tur leder till mer aktiva fiskar. Vi lämnar den soldränkta kusten och beger oss snirklandes upp i bergen. Vi kör i grönskandes dalgånger samtidigt som en underbar utsikt över kusten finns bakom våra ryggar. Herminio berättar om att öring och regnbåge planterades in på 50-talet och idag i princip upprätthåller en självförsörjande stam då de kan föröka sig själva. Fiskarna har också spridits runt om på Madeira genom de otaliga vattenkanaler som finns kors och tvärs över ön. Fisketrycket är väldigt lågt då många av dessa bäckar finns i svårtillgängliga raviner uppe i bergen, men genom att Herminio fiskat i över 30 år på ön berättar han glatt att han hittat ganska enkla vägar till många dessa av dessa avlägsna vattendrag. Herminio är en passionerad eldsjäl som fiskat världen över men som alltid återvänt till Madeira. Kärleken till ön är för stor!






TILL DEL 2

tisdag 9 september 2014

När sommaren tar ut sin rätt


Visst har sommaren varit vacker och njutbar. Solen har varit mer närvarande än molnen och de varma dagarna har varit många. Kanske inte optimalt för den som gillar fiske och inte heller optimalt för fisken i vattnet. I Sveriges insjöar har nog temperaturen varit högre än på länge vilket säkert gjort fiskarna sega. Men de tidiga mornar har aktiviteten varit bra bland både gädda och abborre. Någon gång måste de ju äta? Det är detta jag tycker är svårt med sommarfiske. Semesterkänslan i sängen står i kontrast till uppgång innan solen nått horisonten. Men ett par mornar är jag uppe och smyger och fisken visar sig huggvillig. De randiga riddarna hugger på grunden och gäddorna hugger på djupvattnet på trolling. Ett kul och spännande fiske! Men jag längtar ändå till en karg kust där öringen lurar.  




  

måndag 7 juli 2014

Med Jämtland i backspegeln


Det svenska sommarvädret är en lynnig historia. Köld, värme, blåst och sol kommer och går. Det gäller att ta vara på stunden när tillfälle ges och njuta av de solstrålar som når fram till vår jordskorpa. Det kan vara bra att komma ihåg när man står i full mundering i ett skogsparti och beklagar sig över värme och mygg.  



Efter en bra bits vandring genom skog och över åsar når vi vattnet med andan i halsen. Vid strömkanten är det varmt och kvavt, men forsens kyla gör livet i vadarna något mer rimligt. Det är vackert som ur en Zorntavla och solen på himlen har passerat sin högsta punkt. Min kusin från norr hejdar vår iver i att gå rakt ut i vattnet. Låt oss supa in stunden och spana efter närvarande öring manar han. Efter en stund är det som om naturen glömmer bort vår närvaro och aktiviteten tar fart. Harr och öring är uppe i ytan medan fåglarna kryssar mellan trädtopparna. 



Vi beger oss försiktigt ut mellan strömfårorna och fiskar av en större forsnacke. Fisken är uppe men vill inte ta. Men plötsligt nyper det tag i Fredriks fluga och en vildsint harr sitter på kroken. På klass 4 blir det en rättvis kamp som harren så småningom vinner. Det kliver på några mindre öringar och harrar, men de stora uteblir. Jag beger mig neråt mot grundare partier med kraftigare forsar. Jag fiskar av några pooler med en nymf och plötsligt sitter där en vacker liten öring. Att stå mitt i strömmen och drilla denna fisk på en fluga är en ynnest. Hungern gör sig påmind och jag återvänder till baslägret. Än en gång gömmer jag mig för naturen och låter smålivet ta plats. Det hoppar lite fisk, men jag funderar om. Stora vatten brukar betyda stora fiskar. 



Jag vandrar uppåt genom skogen mot de mer kraftfulla strömmarna. Tankarna går till laxfiske och här skulle jag vilja ha en rafflande kamp med en anständig harr eller öring. Taktiskt börjar jag längst ner och fiskar mig uppåt. Jag vill maximera min lycka och inte förstöra några vatten med en oansvarig drilling. Plötsligt är det smatter på linan och mothugget sitter. De "tunga" knyckarna skvallrar om att det är en fin harr som klivit på. Den tog på de djupa partierna och det utnyttjar den till sin fördel. Linjen är tunn mellan stock och sten. Får fisken övertaget kan det lätt slita sig loss. Men till sist är den mellan mina ben och jag beundrar den vackra harren. Egentligen för vacker att ta, men en matfisk får man unna sig. Jag slår mig ner vid strandkanten ödmjuk över vad naturen gett mig vilket är tillräckligt för denna kväll.








    

lördag 5 juli 2014

Öring- och harrfiske i Jämtland


Efter att färdats genom svenska inlandet i 120 mil öppnar fjällandskapet upp sig framför oss. Jämtland ligger vid våra fötter och öringvatten syns bakom varje gran. Min kusin pekar på en fors det vakat stor öring några dagar tidigare. Väl på plats ser vi de massiva vattenmassorna rör sig framåt. Vi fiskar av några poler och får några mindre öringar. Längden är inte så imponerande men i strömmen växer deras styrka markant. Vatten i rörelse är deras vardag och deras muskelmassa byggs därefter. Imponerande.



När eftermiddagssolen börjar sjunka byter vi plats. Mer forsar och grundare vatten. Kalkklipporna går som revben ut i forsen. Vassa kanter som man får passa sig för. I början är fisket segt men framåt senkvällen börjar fisken aktivitet komma igång ordentligt. Harr och öringen på vartannat kast. Det är t.o.m. så att vår lokala "guide" har två harrar på samtidigt. Detta samtidigt som jag mitt i strömmen kämpar med storharren på flugspöet och det utnyttjar sin stora ryggfena för att göra det svårt för mig. Vi hade kunnat fiska hela natten om vi velat, men när vi ser solen stiga i öster hinner verkligheten ikapp oss. Det finns en dag imorgon också och vi har en lång väg att vandra tillbaka. Upprymda av dagens fina fiska ger oss spännande drömmar om morgondagen.














tisdag 1 juli 2014

Det stundar öringfiske i Jämtland...



Snart lämnar jag ett frodigt Skåne för ett sommarkrispigt Jämtland. Lite sen är jag, men hoppet lever ändå för några massiva kläckningar som lockar den stora öringen till hugg. Men oavsett hoppas jag stöta på den älskade öringen som finns i så många skepnader. Blank och robust på Österlen, brun och stridig i strömmarna i Norrland och liten och elegant på fjället. Samma fisk i olika miljöer som i sin tur skapar sin unika varelse.

Sist jag var i Jämtland har vi ett fantastiskt fiske på både öring och harr. Jag hoppas historien upprepar sig och att vi återigen bjuds på naturens alla nyanser. Håll utkik på bloggen för uppdateringar kommer!    






lördag 14 juni 2014

På den yttre linjen


Jag är någonstans norr om Kalmar och söder om Stockholm. Vattnet är klart och bräckt och de trädlösa kobbarna är inom synhåll. Jag börjar dagen med att ge mig ut med motorbåten tillsammans med min pappa. Mörrumsspinnare möter JW-lures. Jag känner mig vilsen i denna miljö, så många vinklar man kan fiska ifrån. Jag är van vid att titta mot solen och kasta mot horisonten. I dessa trakter är öringens tid nog förbi så det får bli fiske efter gädda istället. Inte illa det heller! Rörelsen i vattnet är livfull då spigg och abborrar duggar tätt. Brutaliteten är ett faktum när spiggen krokas och följer med upp.



Jag fiskar av ett grunt område och plötsligt stiger en gädda mot mitt bete. Den gör en attack och kampen pågår i några sekunder. Dagens chans kom lika fort som den var borta. Men vad gör det när man är i naturens ytterlighet. Det blir nog inte mer äkta än så här söder om Dalarna. Kvällen kommer och jag drar mig tillbaka mot stugan fundersam kring vad jag ska ställa klockan på. Siffran 04:00 skrämmer och lockar på samma gång. 

  

onsdag 4 juni 2014

Varmt vatten lockar fram oväntade gäster


Nu är vi närmare midsommar än valborg i antal dagar vilket tyder på att högsommaren är på ingång. Stoppar man handen i Östersjön är det ljumt! Härligt för den som badar, kvalmigt för den som står i vadarbyxor. Men suget efter öring är stort och lukten av saltvattnet ger mig ro. Jag hämtar Fredrik när solen dalar mot sin plats bakom horisonten. Det är i skymningen som öringen vågar sig fram så här års och då är det bra om man är på plats en stund innan. 



Vi vandrar längs kustremsan och tittar efter vak. Det är inte så lätt att se dem då vinden friskat i och vattenytan krusar. Redan innan Fredrik är i vattnet har jag krokat min första horngädda. Har inte de fortsatt norrut undrar jag? Innan Fredrik hinner svara står spöet i en böj. Vi muttrar om att det säkert blir en horngäddekväll ikväll. Men fisken vägrar visa sig i ytan vilket väcker vår förundran, men ganska snart inser vi att det är en randig riddare som klippt Öhmandraget. Nästan lika kul som en öring! Fisken är på knappa kilot och vi njuter av den vackra täckningen innan vi ger den friheten åter. Den bronsfärgade kroppen och de orangea fenorna försvinner snabbt ut mot havets djup. Kvällen bjuder på några fiskar till, men inga öringar. Nu får nog öringfisket vila lite till den "svenska" sommaren har gjort entré.