En dag som en fri man på Österlen

Stark ström och rörelse i vattnet

Ibland är det som naturen bestämmer sig för att välkomna oss kustfiskare. Solen och molnen växeldrar och vinden är lyhörd så vågorna inte blir för stora. Men väl på plats blir jag förvånad över hur grumligt vattnet är. När jag inte ser ryggen på mina vadarskor vill jag leta klarare vatten. Till min förvåning behöver jag inte vada långt för att vattnet ska lätta och jag ser små runda stenar på ca 50 cm djup. Mitt sinne skiftar lika snabbt  som vattnet. Solen bryter igenom och jag skymtar blåstång och optimismen sprider sig. Jag fiskar av östsidan på ett rev, men byter till en kustwobbler efter att resultatet uteblivit. Jag ökar kast längden med säkert 40 m och når orört vatten. Ett par puffar och en stöt genom armen och en öring har slukat min Spöket Bullit. Ingen jätte, men 1, 5 kg besa på långlina sätter igång pulsen lite i alla fall. Det är alltid lika fantastiskt att få se öringen i sitt rätta element mellan stenar och tång. Efter en snabb avkrokning får den friheten åter och jag vet att jag borde fortsatt nötandet. Men istället väljer jag en kopp kaffe med min bror vid strandkanten. Vi firar att våren är här och lapar sol mellan sanddynorna. 

Byte av drag gjorde framgången

När våra sinnen är nöjda bryter vi upp och beger oss vidare österut med Kåseberga som slutmål. Det är alltid med stor ödmjukhet jag kommer dit. Storslagna kullar, öppet hav och tusenårig historia sätter perspektiv på tillvaron. Tyvärr är känns strömmen för stark och solen för svag för att det ska hända något idag. Vi får vänta med de "stora" platserna tills vattnet når 10 grader och tobisen gör ankomst. Men tills dess njuter vi av att vi har hela våren framför oss. Vi ses på kusten!

Sliten efter vinterns lek

Spöket Bullit 22 gr

Gruff och Sillver

Aktivitet även ovanför ytan

Vi stannade upp och njöt av våren

Fiskar av långa sträckor

Maffigt

Tackar solen för denna helg