När den skånska hösten är som gråast beger jag mig sydöst. På 10 000 m höjd passerar jag Frankrike och Spanien, snuddar vid Marockos kust för att fortsätta 60 mil rakt ut i Atlanten. Efter en oändlig sträcka djupblått havsvatten syns det plötsligt en kontur i flygplansfönstret. Det som visar sig påminner om en miljö hämtad från Jurassic Park. Frodig skog, höga toppar och klippiga stränder samsas på öns yta som endast uppmäter 794 kvm. Madeira är platsen och där finns färgkartans alla nyanser tack vare det subtropiska klimatet. Du kan sola vid stranden på förmiddagen för att efter lunch vandra fullt påklädd på nästan 2000 m höjd. Där emellan har du upplevt en rad olika miljöer med allt från ett föränderligt Atlanten till en grönskande urskog som har en blomsterfauna bestående av regnbågens alla färger.
Mannen som möter mig är kort, men med ett leende större än de flesta. Ivrigt berättar han om gårdagens regn som får igång flödet i bäckarna vilket i sin tur leder till mer aktiva fiskar. Vi lämnar den soldränkta kusten och beger oss snirklandes upp i bergen. Vi kör i grönskandes dalgånger samtidigt som en underbar utsikt över kusten finns bakom våra ryggar. Herminio berättar om att öring och regnbåge planterades in på 50-talet och idag i princip upprätthåller en självförsörjande stam då de kan föröka sig själva. Fiskarna har också spridits runt om på Madeira genom de otaliga vattenkanaler som finns kors och tvärs över ön. Fisketrycket är väldigt lågt då många av dessa bäckar finns i svårtillgängliga raviner uppe i bergen, men genom att Herminio fiskat i över 30 år på ön berättar han glatt att han hittat ganska enkla vägar till många dessa av dessa avlägsna vattendrag. Herminio är en passionerad eldsjäl som fiskat världen över men som alltid återvänt till Madeira. Kärleken till ön är för stor!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar