fredag 23 januari 2015

Omättligt vackert



Tidiga turer är min svaga punkt som fiskare för när fönsterrutan är mörk är sängen en allt för skön plats. En vacker rådjursfamilj avspeglar sig mot den skånska slätten och den magiska inramningen blir total. För ibland gör kusten mig förstummad med sin ständigt nya skepnad. Omättligt kan jag stirra på horisonten som visar ett skådespel av färg och form. Jag beger mig ner mot vattnet innan solen har skänkt dagen sina första strålar. Vattnet är kristallklart, men det känns hett. Jag har bara en timme till mitt förfogande så ganska snabbt fiskar jag av en längre sträcka. Det är svårvadat på de isiga stenarna. Det enda tecken på liv jag möter är en gammarus i ytan. Borde inte öringen ta den till frukost? Jag testar en ny plats som är grundare och med mer sand. Kanske gårdagens värme lockat in fisken på platån. Men efter att ha avverkat ett varv på den långa visaren får jag se mig själv lottlös fiskmässigt, men den magiska morgonen kommer länge att finnas på näthinnan.







Inga kommentarer:

Skicka en kommentar