söndag 8 mars 2015

När 3-4 kg havsöring bjuder på kamp



Plötsligt kom våren med besked! Det syntes solar över hela södra Sverige på den metrologiska kartan med tvåsiffriga temperaturer. Strax efter 8 lämnade vi Malmö med sikte på någon av kustens rev. Vinden var frisk vilket gör att man får klura lite extra på var man hittar fiskbart vatten. Väl framme vid vattenbrynet ser jag att vågorna rullar in över stenarna med massiv kraft och vattnet är precis så lagom grumligt som jag vill ha det. I mitt huvud fantiserar jag om en spännande dag längs kusten.


Jag testar på några platser som brukar hålla fisk, men ingen aktivitet. Men på väg tillbaka på första revet nyper det till och där sitter en fin blankfisk. Den kämpar vilt bland vågorna och får ganska snabbt friheten åter. Jag vandrar en bit och fiskar av djupare vatten. Ganska snabbt sitter där en större blankbesa som även den bjuder på en rolig kamp i solskenet. Även om fisken är aktiv så bestämmer vi oss för att dra till en ny plats. Den friska vinden tar på krafterna och det kan vara härligt att få äta lunchen i lä.


Ny plats nya möjligheter! Vattnet är klart och man ser tydligt hur blåstången vajar i det halvmeters djupa vattnet. Det luktar havsöring lång väg och vi fiskar av en längre sträcka. Jag nästan kliver på en öring som jag ser fly framför mig. En stund efter sitter där en havsöring som ganska snart släpper. Jag tar par steg till och ytterligare en efterföljare. Det är mäktigt att får kika in i havsöringens värld och se dem i sin naturliga miljö. Min bror anländer och jag möter upp han vid bilen. 

Inte lätt för Fredrik att flugfiska idag
På väg ner till vattnet funderar jag på att byta drag och tafs, men tobisimitationen känns fortsatt het och linan håller. Första kastet över ett djupare parti suger det till i spöet. En större fisk har slukat betet på lång lina. Fisken gör några rusningar för att sedan sätta fart mot mig. När den väl får syn på mig gör den rusningar igen. När den viker upp framför mig ser jag att den är blank och fet fisk. Jag låter den kämpa sig trött genom att låta den dra en hel del lina. Min bror kommer till undsättning då det inte är lätt att landa en fisk i höga vågor och på hala stenar. Jag pressar den närmare oss och Pelle försöker taila den. Vi upprepar procedurer ett par gånger innan linan smäller och fisken sätter fart ut på djupt vatten igen. Jag grymtar och Pelle skakar på huvudet medan att han säger att det nog var en fisk på minst 3,5 kg. Konstigt att linjen mellan upplevd framgång eller motgång är så tunn. Den hade antagligen fått simma vidare och den hade redan bjudit på en härlig kamp och om den bara hade kunnat ge mig en bild så hade jag sovit gott i natt. Det är alltid en tomhet när en större fisk slaknar från linan, men det är viktigt att påminna sig själv om att det inte bara handlar om stora fiskar. Kusten är så förbannat underbar ändå så det är bara att passa på och njuta så kommer chansen snart igen.   


Medan jag går runt och svär lite suger det till i spöet igen och en lite öring får avrunda dagen. Även om det fortfarande känns sjukt hett så tar vinden på krafterna och våren har som sagt bara börjat!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar