onsdag 8 april 2015

De bruna krigarna



Tillbaka på hemmaplan är det äntligen en sydvästlig vind som möter mig. Dock har molnen samlats på himlen och lägger ett lock över hela sydkusten. När jag väl når vattnet bryter de första solstrålarna igenom och jag undrar om det inte är lite väl bra regisserat. Stämningen bygger i alla fall upp väntan på havsöring. Vindens styrka förvånar mig och det är t.o.m. lite skitigt i vattnet. Men då vet man i alla fall att fisken är på jakt. Jag kan tydligt visualisera hur vågornas rörelse fullkomligt virvlar upp mat till havsöringens glädje.




Jag ser att jag inte är ensam på revet. Några mörka figurer avtecknar sig längre bort. Ganska snabbt ser jag hur det brottas bland vågorna och det kan endast betyda fisk. Jag smyger iväg mot andra hållet och nöter längs stenarna. Varje kast håller jag andan och är helt övertygad om att det ska ge resultat. När jag minst anar det suger det till i spötoppen på kort lina. Det blänker av kamp i vattnet och jag får ge den lite andrum. En fin blankbesa visar det sig och den har mycket kraft i kroppen. Jag sätter hårt mot hårt då jag vet att den behöver spara sina krafter till annat. Jag beundrar den en stund i vattenbrynet innan jag låter den utlekta öringen försvinna ut mot djupet igen. Vi ses i juni tänker jag! Jag fortsätter längs samma sträcka och drillar en grövre fisk till och har ett hugg som jag missar. Jag kommer bort mot ett lugnare parti där jag på avstånd ser en öring som fullkomligt vräker sig efter mitt bete men missar. Försiktighet verkar vara dagens melodi. När solen försvinner bestämmer jag mig för att avlägsna mig också då jag vet att de nästkommande två veckorna kommer kräva mycket fiske av mig och jag bör spara på krafterna.






    

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar