torsdag 28 maj 2015

När våren är kall


Solen lyser, men värmen är någon annan stans. För mig innebär det att suget återvänder och vadarna åker in i bilen. Vinden är frisk och kommer från sydväst vilket några veckor tidigare hade erbjudit fantastiska förhållanden. Jag smyger i bilen längs sydkusten för att hitta ett rev där vågorna ligger rätt. Efter en stund gör jag det och väl vid vattnet ser jag att det är lågt. Jag traskar en bra bit ut i vattnet och hinner knappt doppa draget innan första horngäddan är ett faktum. Man vill tro att det är något annat, men så fort den långsmala varslen når vattenytan är det utom tvivel.  


Det blir ett par horngäddor till innan jag i mitt östra öga skådar en havsöring som gör ett maffigt hopp längre ut på revet. Jag tvekar inte, utan målinriktat fortsätter jag min vandring längre ut på revet. Redan på första kastet suger det tag i spöet och det finns ingen tvekan om att det är en öring. På lätt broms bjuder den på en härlig kamp med många hopp. Men så fort det tillåter får den friheten åter.



Det blir några horngäddor till innan det verkligen gör motstånd i spöet. En öring modell större är krokad och det märks att det är maj då den verkligen bjuder på kamp. Inga hopp utan det stångas och plumsar på distans när jag försöker få den närmare mig. Det råder alltid en spänning innan man får se fisken, då den mycket väl kan vara större än vad den verkar. Efter några rusningar slaknar den och kommer närmare. Det är en fin "blankbesa" på dryga 2,5 kg. Den gör några sista rusningar på kort lina innan jag kan avkroka den. Jag beundrar den en kort stund och ser att den har konstiga sår på buken. "Lus" tänker jag utan att vara säker. Men piggt försvinner den till friheten igen och jag känner mig nöjd över kvällens fiske då det börjar bli svårt att se. 








lördag 16 maj 2015

Att fiska i solens skugga


Det går på några dagar. De bladlösa träden står plötsligt i full grönska och naturens rum är totalt förändrat. Även om det inte är så många träd längs kusten förändras även min känsla för fisket. När solen gassar är vadarna inte lika lockande. Näbbgäddans närvaro är en aspekt, men även det vackra vädret. Konstigt nog blir kusten vackrare i min ögon när den är kall och rå och inte bjuder in till något mys i gräset. Men jag förstår min galenskap och övervinner min motvilja. Jag ger mig ut mot havet i hopp om att kunna kroka något annat än långsmala krigare. Men redan på första kastet sitter den där, immigranten från medelhavet och den bjuder faktiskt på livlig kamp. Så fort den är tillbaka i vattnet igen byter jag plats i hopp om att slippa de frenetiska huggen. Men redan på första kastet är där aktivitet igen, men efter några svordomar ser jag faktiskt prickarna längs sidorna och det är en lite havsöring. I det tempererade vårvattnet bjuder den på en vild kamp där hoppen avlöser sig. Men ganska snabbt får den friheten åter och jag fortsätter längs kusten.




Ny plats och där är några nyp igen. Så länge de inte fastnar är näbbgäddan en spännande upplevelse då alla cylindrar går igång på mothugget. Jag njuter även av att få testa bromsen på min nyinförskaffade Daiwa Exist, den är verkligen en njutning. Vädret ändrar karaktär och den svaga vinden från sydväst byter riktning och det blåser upp från nordväst. Jag hittar en udde där vågorna trycker på och vattnet driver längs stenarna. Mycket riktigt är även öringen där och i nedslaget nyper en öring tag i min Silling. F.ö. en ny favorit på senvåren med sin oregelbundna och förföriska gång. Likt den andra öringen är även denna mycket pigg och luftkonsterna avlöser varandra. Den är inte särskilt stor så fantasin svävar iväg kring vad en majpigg fiske på 3 kg skulle kunna bjuda på för kamp. Ganska snart är fisken tillbaka i havet och jag fortsätter mitt fiske. Men när det mullrar i horisonten och omgivningen lyses upp av en blixt känner jag mig nöjd och drar mig tillbaka till bilen där jag tittar på veckans väderleksrapporter och undrar när det kan vara dags för ett kvällsfiske?