torsdag 28 maj 2015

När våren är kall


Solen lyser, men värmen är någon annan stans. För mig innebär det att suget återvänder och vadarna åker in i bilen. Vinden är frisk och kommer från sydväst vilket några veckor tidigare hade erbjudit fantastiska förhållanden. Jag smyger i bilen längs sydkusten för att hitta ett rev där vågorna ligger rätt. Efter en stund gör jag det och väl vid vattnet ser jag att det är lågt. Jag traskar en bra bit ut i vattnet och hinner knappt doppa draget innan första horngäddan är ett faktum. Man vill tro att det är något annat, men så fort den långsmala varslen når vattenytan är det utom tvivel.  


Det blir ett par horngäddor till innan jag i mitt östra öga skådar en havsöring som gör ett maffigt hopp längre ut på revet. Jag tvekar inte, utan målinriktat fortsätter jag min vandring längre ut på revet. Redan på första kastet suger det tag i spöet och det finns ingen tvekan om att det är en öring. På lätt broms bjuder den på en härlig kamp med många hopp. Men så fort det tillåter får den friheten åter.



Det blir några horngäddor till innan det verkligen gör motstånd i spöet. En öring modell större är krokad och det märks att det är maj då den verkligen bjuder på kamp. Inga hopp utan det stångas och plumsar på distans när jag försöker få den närmare mig. Det råder alltid en spänning innan man får se fisken, då den mycket väl kan vara större än vad den verkar. Efter några rusningar slaknar den och kommer närmare. Det är en fin "blankbesa" på dryga 2,5 kg. Den gör några sista rusningar på kort lina innan jag kan avkroka den. Jag beundrar den en kort stund och ser att den har konstiga sår på buken. "Lus" tänker jag utan att vara säker. Men piggt försvinner den till friheten igen och jag känner mig nöjd över kvällens fiske då det börjar bli svårt att se. 








Inga kommentarer:

Skicka en kommentar