fredag 1 april 2016

När det blänker i april



Nu vågar man nästan säga att våren kommit på riktigt. Här och var skymtar markbelägna buketter av små modiga krokusar som trotsar kyliga mornar för att få energi av en värmande eftermiddagssol. Plötsligt från ingenstans får man också timme extra av kvällssolen när klockan får mer tid. Perfekt för den som är morgontrött och vill jaga havsöring. Jag tittar på väderleksrapporten och ser hur vädergudarna lyssnar på alla kustfiskares böner. Sydliga vindar och milda temperaturer skämmer bort Sydkusten. Havsöringsrapporterna duggar även tätt och man känner att fisket är på gång.



Jag sitter på kontoret och varje eftermiddag drömmer man om att stå i vattnet. Jag ger mig ut i olika förhållanden, ibland så bra att det borde vara fiskgaranti men icke. Utan att se något mönster blir det spöböj ibland och vissa stunder är det otroligt segt. Men visst är fisken aktiv långa perioder och är man bara bredd på att byta plats så hittar man dem förr eller senare. De blanka bjuder på sprudlande kamp och de som lekt stångar som ånglok i vattenbrynet innan deras kraft abrupt tar slut. Tyvärr uteblir de riktigt stora blanka, men det finns tid kvar. Man kan inte mer än njuta av att säsongen spirar och att vi har en hel månad på oss innan näbbgäddan kommer.  









  

fredag 11 mars 2016

När våren gör intåg




Kylan har hållit oss i ett milt, men konstant grepp under årets första månader. Det har inte varit särskilt många minus, men de har ofta varit där. Detta gör att vattnet är kallare än vad många tror, vilket gör att fisket stundtals kan vara segt. Jag har även reflekterat över att fisken ofta blir väldigt selektiv under februari när vattnet ofta bli kallt. För även om termometern ofta visat 4 + har ändå inte fisken velat övertygats av de vanliga taktikerna. Jag minimerar motståndet och går ner på små flugor och snart lossnar det.



 När första solen i mars bryter igenom fiskar jag över tångfläckarna mellan sandbankarna. Jag ser hur öring efter öring förföljer flugan ut över sanden innan rädslan blir för stor och de återvänder. Jag byter vinkel och snabbt sitter där en fisk. Liten, men med sprudlande energi och snabbt får den återvända till vattnet. Jag ser hur ytterligare några fiskar modell större förföljer flugan utan att fullfölja jakten. Men snart är där ytterligare en opportunist som låter sig övertygas och så håller det på fram och tillbaka under en timmes tid. En upplevelse som ger energi efter ett kyligt februari. Framför allt är det fantastiskt att få studera öringen i det klara vattnet utan att den sitter på kroken. Lika snabbt som de dyker över den beigea sanden försvinner de i den mossgröna tången.

Dagens framgångsfluga

Solen sjunker och öringen närvaro försvinner plötsligt. Jag fortsätter och fiskar av en sträcka, men inget händer. Jag byter plats och inget nytt händer. Jag ser hur solen försvinner bakom horisonten och förvånas hur snabbt kylan tränger på. Även om våren gjort antåg är det fortfarande bars mars och framöver kommer det handla om att hitta de platser längs kusten som värms upp lite snabbare än alla andra. För där kommer säkerligen öringen hålla till.






    



fredag 15 januari 2016

Årets första dagar


Hösten försvann i milt väder och hela tiden fanns tankarna om en ny premiär 2016. Man glömmer snabbt alla frusna fingrar och sega bompass när man drömmer tillbaka på året som gått. Så när man väl vadat ut och lagt sitt första kast för årets säsong är det med en viss förväntan, men ganska snabbt känner man hur januarikylan kryper på och att man även denna säsong inte ska få något gratis. Hösten dominerades av plusgrader, men som en naturlag så slog kylan till strax efter nyår. Synd för annars hade det kunnat bjudas på ett riktigt bra fiske.



Jag söker stora vattenmassor för att hitta varmare vatten. På olika platser kan det variera mellan 2-4 grader. Stor skillnad för en öring under vintermånaderna. På första stället böjer sig spöet omgående och jag får ett gäng havsöringar kring och under måttet. Kölden har inte nått dessa fiskar och de är trots sin storlek ruskigt starka. Huggperioden är kort men intensiv och ganska snabbt tystnar det. Jag vandrar vidare längs kuststräckan och får tampas med en slumpfisk, men annars tyst. Jag försöker njuta av kuststräckans djurliv istället. Årets julklapp från min gode vän Oscar var en Vortex Diamondback 10x48. Kanske inget för den inbitne fågelskådaren, men det ger en bättre bild av aktiviteten kring mig. För varje år som går försöker jag mer och mer njuta av det som också finns ovanför ytan. 


Dagarna blir kallare och jag får kämpa mig igenom några bompass. Plötsligt känns det svårt och fisken verkar hålla avstånd. Men plötsligt hittar jag en grund vik där sand blandas med sten. På andra kastet är där fisk på som släpper och kort där efter har en ny havsöring tagit upp kampen. För mig är varje är öring en unik individ och jag är alltid lika förväntansfull över att få se dess teckning. Vissa har distinkta svarta prickar och andra har mer flytande som om de är målade med en våt akvarellpensel. Temat går igen och även på denna plats står ett antal öringar som är av mindre modell. Men när den tidiga eftermiddagen slår om och regnväder nalkas så slår fisken av på takten. Jag känner mig nöjd och beger mig tillbaka till stadens ljus och varmare miljöer. På radio säger de att "rysskylan" nalkas, men att vi i Skåne kan se fram emot varmare väder om en vecka. Någonstans känns det som om denna säsong kan bli riktigt bra.